Författare: Linda

Torsdag 19 maj arrangerades en kompetensförsörjningsdag av Västerbottens Handelskammare med Framtidens Hållbara industrimiljöer som huvudparter. Totalt lockade arrangemanget närmare 80 chefer och medarbetare som arbetar med kompetensförsörjning, rekrytering och utbildning.

Gemensamma utmaningar och insikter

Arrangemanget initierades av de behov som flera bolag inom Framtidens industrimiljöer framfört i kombination med Västerbottens handelskammares uppdrag inom kompetensförsörjning för långsiktig tillväxt i Västerbotten.

Programmet bjöd bland annat på föreläsare från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå. Fredrik Stranne, employer branding-expert inom Coreworkers inledde med en inblick i hur en organisation kan vara långsiktigt hållbart attraktiv för talanger och medarbetare. En spännande spaning var att trenden går från att attrahera talanger till att behålla de talanger som redan är anställda.

Innehåll med många perspektiv

Under dagen lyftes även kommunikation för hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet inom industrin, rekrytering av utlandsfödda och industrins behov av kompetens inom praktiska yrken kopplat till ungas val av studier. Utöver ett spännande innehåll så fanns det utrymme att nätverka och dela med sig av sina tankar och idéer i olika workshops.

Dagen avslutades med en paneldebatt med Västerbottens landshövding och deltagare från Komatsu Forest, SB-Insight, Vkna samt Region Västerbotten.

Visst ses vi 2023?

Målsättningen är att kompetensförsörjningsdagen ska bli ett årligt återkommande inslag som fick sitt startskott 2022. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till Västerbottens Handelskammare och Siv Forssèn som ansvarade för planering och genomförande.

Miljöförstöring och överanvändning av jordens resurser äventyrar hälsan och framtidsutsikterna för många människor runt om i världen. I sin nya hållbarhetsstrategi vill ABB dra sitt stå till stacken för att skapa ett mer hållbar samhälle.

– Som en stor aktör har vi möjlighet att göra skillnad, säger Johan Granström, affärsutvecklare på ABB.

ABB:s hållbarhetsstrategi som sträckte sig fram till 2020 bidrog till många framsteg. Företaget lyckades minska utsläppen av växthusgaser med 58 procent, vattenanvändningen med 39 procent och utsläppen av lättflyktiga organiska föreningar med 29 procent. Dessutom ökade antalet kvinnor i ledningen med 13,5 procent.

– Vi har kommit långt, men det finns fortfarande mycket arbete kvar. Jag ser verkligen fram emot det kommande decenniet med en ny och uppdaterad hållbarhetsstrategi, säger Johan Granström.

Tillsammans med andra skapas förändring

Ett av de stora målen är att bidra till ett koldioxidsnålt samhälle, ett så kallat low carbon-samhälle.

– Men det är inte bara våra egna verksamheter som ska bli koldioxidneutrala, utan vi ska också hjälpa våra kunder att sänka sina utsläpp med minst 100 megaton per år. Vi tar ett större grepp över hela värdekedjan, helt enkelt, säger Johan Granström.

Konkurrenskraft på lång sikt

ABB jobbar också fortsatt hårt med mål kopplade till säkerhet och hälsa för medarbetarna, liksom mångfald och inkludering genom hela företaget.

– Samtliga av dessa mål vill jag mena är direkt avgörande för vår konkurrenskraft på lång sikt, säger Johan Granström.

I alla sina affärer använder sig ABB av en uppförandekod, en code of conduct, som ska säkerställa att alla affärspartners arbetar aktivt med att förbättra miljö, hälsa och de sociala förhållandena.

– Uppförandekoden ger en praktisk vägledning till vår personal, våra leverantörer och våra affärspartners. Den ska vara en tydlig påminnelse om att vi alltid ska ta ansvar och agera med integritet, säger Johan Granström.

Hållbarhet som en naturlig del i vardagen

Han menar att hållbarhet är ett område som måste decentraliseras för att få genomslagskraft, vilket innebär att strategin påverkar arbetet även lokalt i Umeå.

– Målen är integrerade i våra verksamheter och ska drivas av varje affärsområde, samtidigt som den enskilde individen har möjlighet att fatta beslut som hjälper oss att nå våra mål.

På ABB får alla hållbarhetsmål ta samma plats som renodlade ekonomiska mål. De följs också upp hela vägen från den lokala verksamheten till koncernledningen.

– Det är otroligt viktigt att hållbarhetsarbetet bäddas in i affären och följs upp på det sättet, snarare än att det är något som ligger i en egen silo vid sidan av. Det skapar rätt förutsättningar och drivkrafter för beständiga förändringar, säger Johan Granström.

Ålös kostnadsfria system arbetsmiljöarbetet har gjort det lättare att rapportera tillbud, analysera och följa upp.

– Systemet stöttar oss i det systematiska arbetsmiljöarbetet, hjälper oss att hålla ordning på vad som ska göras, säger Tina Björkman, HR Manager på Ålö.

Ålö arbetar systematiskt för att uppnå en god organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö. Företaget utför regelbundna och grundliga riskbedömningar för att förhindra olyckor och arbetsrelaterad sjukdom, och uppmuntrar kontinuerligt alla anställda att rapportera alla olyckor och tillbud.

System för en säkrare och effektivare arbetsplats

Sedan 2019 använder man systemet TIA – Teknik Informationssystem om Arbetsmiljö. Systemet är kostnadsfritt för företag som har en arbetsskadeförsäkring hos AFA och är väldigt uppskattat bland Ålös medarbetare.

–Vi använder det mest till att rapportera tillbud och olyckor samt som stöd i skyddsronder. När man har kommit in i systemet är det väldigt användarvänligt. Om jag har skrivit in en olycksfallsrapport är det bara en knapptryckning bort att anmäla det till AFA och Arbetsmiljöverket. Man riskerar inte att missa några steg i processen, säger Tina Björkman.

Systematiserat arbetssätt skapar ordning

På Ålö utförs både riktade och allmänna skyddsronder. Ronderna är många och ibland kan det vara svårt för cheferna att hålla reda på vilken rond som gjordes senast och vilken det är dags för härnäst.

– Vi har lagt in egna mallar för ronder i systemet, vilket hjälper oss att ha ordning på vad som är gjort och vad som ska göras. Det underlättar verkligen för chefer och skyddsombud, säger Tina Björkman.

Alla tillbud och olyckor registreras i TIA och alla åtgärder adresseras till de chefer som berörs.

– Chefen får direkt ett pling i mejlen om en medarbetare har rapporterat ett tillbud. Tack vare TIA missar vi inget och inget faller mellan stolarna.

Analys av tillbud

När Tina Björkman går in i TIA får hon direkt ett uppdaterad nubild över antalet tillbud med mera. Hon kan även välja vilken period hon vill få information om. Ur datat är det lätt att plocka ut rapporter som sedan går att analysera.

– Vilka tillbud har vi haft, finns det några samband, ser vi mönster som vi kan jobba vidare med? Därefter kan vi upprätta en handlingsplan, säger Tina Björkman.

I slutet av 2020 införde hon att Ålö varje år ska plocka ut de tre mest förekommande områdena där tillbud eller olyckor har skett.

– På så vis kan vi se mönster som vi kanske inte skulle ha upptäckt lika tidigt.

Hälsa och säkerhet kommer först

Tina Björkman tycker att det är viktigt att uppmuntra en kultur där det är okej att rapportera tillbud och olyckor.

– Ingen medarbetare ska bli ifrågasatt för att man rapporterat ett tillbud. Det gäller också att vara tydlig med varför det är så viktigt att rapportera – det handlar ju om våra anställdas säkerhet och hälsa. Vi påminner ständigt hela organisationen om att rapportera in allt som hänt.