Månad: mars 2021

Ålös kostnadsfria system arbetsmiljöarbetet har gjort det lättare att rapportera tillbud, analysera och följa upp.

– Systemet stöttar oss i det systematiska arbetsmiljöarbetet, hjälper oss att hålla ordning på vad som ska göras, säger Tina Björkman, HR Manager på Ålö.

Ålö arbetar systematiskt för att uppnå en god organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö. Företaget utför regelbundna och grundliga riskbedömningar för att förhindra olyckor och arbetsrelaterad sjukdom, och uppmuntrar kontinuerligt alla anställda att rapportera alla olyckor och tillbud.

System för en säkrare och effektivare arbetsplats

Sedan 2019 använder man systemet TIA – Teknik Informationssystem om Arbetsmiljö. Systemet är kostnadsfritt för företag som har en arbetsskadeförsäkring hos AFA och är väldigt uppskattat bland Ålös medarbetare.

–Vi använder det mest till att rapportera tillbud och olyckor samt som stöd i skyddsronder. När man har kommit in i systemet är det väldigt användarvänligt. Om jag har skrivit in en olycksfallsrapport är det bara en knapptryckning bort att anmäla det till AFA och Arbetsmiljöverket. Man riskerar inte att missa några steg i processen, säger Tina Björkman.

Systematiserat arbetssätt skapar ordning

På Ålö utförs både riktade och allmänna skyddsronder. Ronderna är många och ibland kan det vara svårt för cheferna att hålla reda på vilken rond som gjordes senast och vilken det är dags för härnäst.

– Vi har lagt in egna mallar för ronder i systemet, vilket hjälper oss att ha ordning på vad som är gjort och vad som ska göras. Det underlättar verkligen för chefer och skyddsombud, säger Tina Björkman.

Alla tillbud och olyckor registreras i TIA och alla åtgärder adresseras till de chefer som berörs.

– Chefen får direkt ett pling i mejlen om en medarbetare har rapporterat ett tillbud. Tack vare TIA missar vi inget och inget faller mellan stolarna.

Analys av tillbud

När Tina Björkman går in i TIA får hon direkt ett uppdaterad nubild över antalet tillbud med mera. Hon kan även välja vilken period hon vill få information om. Ur datat är det lätt att plocka ut rapporter som sedan går att analysera.

– Vilka tillbud har vi haft, finns det några samband, ser vi mönster som vi kan jobba vidare med? Därefter kan vi upprätta en handlingsplan, säger Tina Björkman.

I slutet av 2020 införde hon att Ålö varje år ska plocka ut de tre mest förekommande områdena där tillbud eller olyckor har skett.

– På så vis kan vi se mönster som vi kanske inte skulle ha upptäckt lika tidigt.

Hälsa och säkerhet kommer först

Tina Björkman tycker att det är viktigt att uppmuntra en kultur där det är okej att rapportera tillbud och olyckor.

– Ingen medarbetare ska bli ifrågasatt för att man rapporterat ett tillbud. Det gäller också att vara tydlig med varför det är så viktigt att rapportera – det handlar ju om våra anställdas säkerhet och hälsa. Vi påminner ständigt hela organisationen om att rapportera in allt som hänt.

Umeå Energi ingår i ett samarbete med andra fjärrvärmeföretag som vill verka för en ansvarsfull avfallshantering. Målsättningen är bland annat att förändra lagstiftningen så att oseriösa aktörer inte har möjlighet att dumpa avfall istället för att ta hand om det.

– Det här är en väldigt viktig fråga, som kommer att växa år från år. Framför allt i södra Sverige är det stora problem med dumpat avfall, men det kryper norrut, säger Mårten Henriksson, områdeschef Infrastruktur på Umeå Energi.

På jordklotet blir vi fler och fler människor som konsumerar allt mer. Det skapar stora mängder avfall, som inte alltid tas om hand på rätt sätt. I Sverige är vi sedan decennier en världsledande nation som vet hur man skapar energi ur avfall – klimatsmart och resurseffektivt. Men även här finns stora problem med oseriösa aktörer som mot ett lågt pris tar emot avfall och sedan dumpar det på en åker.

– Enligt lagstiftningen får du temporärt lagra avfall på ytor i tre år. Den mängd du får lagra uppgår till 10 000 ton. Det är väldigt mycket avfall och dessa oseriösa aktörer kan få bra betalt för det – och sedan tar de inte ansvar utan låter det ligga, säger Mårten Henriksson och fortsätter:

– Den svenska lagstiftningen är lite lurig, så det är lätt att ärendena faller mellan stolarna mellan olika myndigheter. Vi är flera fjärrvärmeföretag som har gått samman för att visa att det finns vettiga aktörer som tar ansvar – och för att ändra lagstiftningen.

Tar vara på energin

Samarbetet heter 2 MEND-IX och består av Umeå Energi, Söderenergi, Mälarenergi och Tekniska verken. Arbetet inleddes för tre år sedan.

– Helst av allt vill man ju att allt avfall ska återanvändas, allt borde egentligen kunna få nytt liv. Men med mycket av avfallet i dag finns det inget annat att göra i slutändan än att elda upp det. Och det gör vi fjärrvärmeföretag på ett bra sätt. Vi tar vara på energin som finns i avfallet i våra kontrollerade anläggningar, säger Mårten Henriksson.

Avfallet skickas in i ugnar i 700 grader, vilket ger en termisk och fullständig förbränning. I rökkanalerna som transporterar bort röken, finns avancerad rening som tar bort kemikalier och tungmetaller, till exempel.

– Vi renar hela systemet och det är det våra kunder betalar oss för. Bara i Umeå produceras nästan 50 000 ton avfall varje år. Vi måste hantera det avfallet – och jag tror inte att Umeåborna vill att det ska hamna på en åker eller i havet, säger Mårten Henriksson.

Avfallet kommer öka med 70 procent

Han är övertygad om att avfallsfrågan kommer att växa de kommande åren och inte bara i Sverige utan globalt sett. Allt fler länder i världen får bättre ekonomi, vilket gör att behovet av varor ökar – vilket i sin tur skapar mer avfall.

– Man säger att mängden avfall kommer att öka med 70 procent till år 2050 i världen, och det ska tas omhand. Vi måste kunna göra det på ett cirkulärt sätt. Bara nu under pandemin har vi sett en ökning av mängden avfall, som beror på att näthandeln har ökat. Andelen emballage och fraktdetaljer har vuxit enormt, säger Mårten Henriksson.

Han nämner att Umeå Energi ofta hittar tungmetaller och kemiska substanser i sina askor från fjärrvärmeanläggningarna, som inte ska få finnas i Europa.

– Många beställer varor från Asien i dag, till exempel från Kina, och där är det fortfarande tillåtet med ämnen som Europa förbjudit för länge sedan. Till exempel får de fortfarande ha tungmetaller i plaster. Om då avfallet dumpas i naturen istället för att brännas och renas så förstår nog de flesta att de farliga ämnena läcker ut i skog och mark, säger Mårten Henriksson.

Jobbar fram ett verifikat

2 MEND-IX har stora ambitioner och hoppas visa såväl organisationer som myndigheter och lagstiftare hur viktig frågan är. Bland annat jobbar man just nu fram ett verifikat, som ska visa kunden att aktören är seriös.

– Verifikatet ska inge förtroende och skapa transparens och spårbarhet. Kunden ska kunna spåra bakåt vad vi har gjort med avfallet. Det är en av de saker som vi tillsammans i 2 MEND-IX har åstadkommit, säger Mårten Henriksson.

Fredagen den 5 mars publicerades en debattartikel, författad av företrädarna från alla aktörer inom 2 MEND-IX, på DN Debatt. Läs debattartikeln här.