Kartläggning av hållbarhet i Umeå

Hur ser nuläget ut för hållbarhet och klimatpåverkan i Umeåregionen? Det av de saker som projektet Framtidens Hållbara Industrimiljöer ska titta på under de närmaste månaderna.

Kartläggningen syftar till att få en bild av xxx och yyy, och innehåller en analys av det system som våra industriföretag ingår i. Vi kommer bland annat att titta på hur koldioxidutsläppen ser ut hos i Umeåregionen och hur vi kan mäta oss med övriga delar av Sverige och Europa när det till exempel gäller social progress, innovation och hållbarhet.

Systemanalysen genomförs för att ge en förståelse av nuläget, identifiera vilka områden som är viktigast att jobba vidare med, för att senare kunna se och jämföra vilken effekt den gemensamma hållbarhetssatsningen haft för systemet om några år. Hur har vi gemensamt skapat hållbar förändring och förbättring?

I arbetet samarbetar vi bland annat med ClimateView, det Umeåbaserade företaget som skapat världens första verktyg som är utformat för att hjälpa städer att planera, förstå och visualisera de förändringar som är nödvändiga för att ta itu med klimatkrisen.

Systemanalysen ska ske parallellt med de olika gemensamma hållbarhetsprojekten.

ABB rankat som ett av världens mest hållbara företag

ABB har rankats på plats 30 på Wall Street Journals lista över de 100 mest hållbart förvaltade bolagen i världen. Listan har tagits fram av tidningens miljö-, social- och samhällsanalytiker, som tillsammans har bedömt mer än 5 500 börsnoterade företag. Bedömningen baseras på mätvärden inom områden som affärsmodell och innovation, sociala frågor, produktfrågor, personal- och arbetsplatsfrågor samt miljö. I rankingen är synen på hållbarhet bred och det är ledningens förmåga att skapa värde för aktieägarna på lång sikt som har bedömts. Toppar listan gör Sony.

Skogsbranschen kraftsamlar för ökad jämställdhet

Skogssektorn ska vara en attraktiv arbetsplats för alla. Det tycker Skogstekniska klustret, som nyligen genomfört en jämställdhetsrevision och undertecknat en avsiktsförklaring tillsammans med Skogslänet Västerbotten om att agera för framtida jämställdhet.

Jämställdhetsarbetet har varit en grundläggande del av Skogstekniska klustret sedan bildandet 2010. Under de första åren låg fokus på att skapa insikt, i dag läggs större vikt vid att låta jämställdhet ta plats tidigt i processerna.

Under hösten 2020 har Skogstekniska klustret genomfört en jämställdhetsrevision, tillsammans med flera andra skogliga aktörer i länet, som en del av Länsstyrelsens arbete för en jämställd skogssektor. Det är den första jämställdhetsrevisionen som gjorts och den kommer som en uppföljning på en tidigare avsiktsförklaring om att de skogliga aktörerna enskilt och tillsammans ska jobba för framtida jämställdhet.

Inkludering ska vara självklart

– År 2030 är skogsbranschen attraktiv och tillgänglig för alla, branschen har insett att mångfald skapar trivsamma och bra arbetsplatser. Då vill jag se att kvinnor och män har lika möjligheter att kliva in i ledande positioner som chefer och styrelserepresentanter, säger Linda Nyström, vd för Skogstekniska klustret.

– Det ska vara en självklarhet att en arbetsgrupp är sammansatt med representation och inkludering, men också att produkten som skapas ska kunna brukas av alla människor. Jämställdhet ska inte stanna i enskilda projekt eller grupperingar, det ska genomsyra allt från samtalen i fikarummet till produkterna som tillverkas och till vilken kund produkten skapas för.

På ett seminarium den 11 november fick deltagarna i jämställdhetsrevisionen presentera vad de sett i sina egna organisationer samt hur de ska arbeta med jämställdhet framåt. Deltagande från Viable Business Hub var Komatsu Forest och Skogstekniska klustret. Under seminariet presenterade också Linda Nyström Skogstekniska klustrets jämställdhetsarbete det gångna decenniet.

– Det vi måste arbeta mest med är kulturer och attityder. Vi vill att både unga kvinnor och män ska se hela skogssektorn som en attraktiv arbetsmarknad, säger hon.

Delaktighet genom hela organisationen

Linda Nyström menar att ledningen i en organisation måste ta täten och visa initiativ, men också att varje led i företaget måste göras delaktiga i jämställdhetsarbetet för att kunna nå långsiktig och omfattande utveckling på flera plan.

– Det är en kritisk framgångsfaktor att sprida insikt och förståelse på alla nivåer i verksamheten.

Under åren har Skogstekniska klustret bland annat medverkat i ett flertal projekt, skapat filmer, föreläst och inspirerat andra organisationer till nästa steg i deras jämställdhetsarbete.

– Vi har kommit en bit på väg, men har mycket kvar att göra. Det är viktigt att alla steppar upp för att vi ska kunna locka unga människor till industrin. Man ska komma ihåg att det lilla är bättre än ingenting alls. Låt inte jämställdhetsarbetet bli ett skrämmande stort projekt att skjuta till framtiden när resurserna är knappa. Börja istället i det lilla och växla upp, säger Linda Nyström.

Här kan du läsa mer om jämställdhetsrevisionen: