Kategori: Uncategorized

Under tre år har vi inom ramen för projektet Framtidens hållbara industrimiljöer haft förmånen att samverka kring en stor bredd av hållbarhetsfrågor med några av de stora och mindre industrierna i Umeå. Projektet har haft fokus på att ta fram en innovationsprocess och inom ramen för den arbeta med olika Case för att minska CO2-avtryck inom bl.a. transporter, energi, fastighet, produktion. Parallellt har vi även arbetat med att visualisera miljö och energidata samt tagit fram verktyg för att skapa attraktiva arbetsplatser utifrån jämlikhet och mångfald. Två viktiga delmål har varit kompetensspridning samt att skapa en plattform för vidare samverkan.

En del i kompetensspridningen är de rapporter och analyser som tagits fram som finns tillgängliga att ta del av under www.viablebusiness.se/rapporter. Vi har även genomfört två stora konferenser under 2022 där slutkonferensen i november var en höjdpunkt med ett 80-tal deltagare från stora delar av Umeå kommun och Västerbottens näringsliv och industrier. Flertalet spännande talare fanns på plats, däribland den uppmärksammade hållbarhetsentreprenören och författaren Rebecka Carlsson.

Även om projektet Framtidens Hållbara Industrimiljöer tar slut i form av EU projekt vid årsskiftet så finns det en ambition och en samsyn i fortsatt behov av samverkan mellan företag och organisationer. Viable Business Hub utgör även fortsättningsvis en plattform för att ta lärdomar, processer och verktyg vidare för att bidra i utvecklingen av framtidens hållbara industrimiljöer.

Projektet Framtidens hållbara industrimiljöer summerar resultat och insikter som genererats under projektets gång vid en slutkonferens. En inspirerande dag med föreläsningar, panelsamtal, inlägg och nätverkande i hållbarhetens tecken för Umeåregionens små, medelstora och större industriföretag.

Konferensen hålls Onsdag 23e nov 12.00-16:30  på Great Hub City  Kungsgatan 63, Umeå. Ingång från gågatan.

Vi bjuder på lunch 12.00 (anmäl gärna specialkost)

Välkommen med din anmälan till christian.skanderby@umeaenergi.se (obs. begränsat antal platser)

Torsdag 19 maj arrangerades en kompetensförsörjningsdag av Västerbottens Handelskammare med Framtidens Hållbara industrimiljöer som huvudparter. Totalt lockade arrangemanget närmare 80 chefer och medarbetare som arbetar med kompetensförsörjning, rekrytering och utbildning.

Gemensamma utmaningar och insikter

Arrangemanget initierades av de behov som flera bolag inom Framtidens industrimiljöer framfört i kombination med Västerbottens handelskammares uppdrag inom kompetensförsörjning för långsiktig tillväxt i Västerbotten.

Programmet bjöd bland annat på föreläsare från Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå. Fredrik Stranne, employer branding-expert inom Coreworkers inledde med en inblick i hur en organisation kan vara långsiktigt hållbart attraktiv för talanger och medarbetare. En spännande spaning var att trenden går från att attrahera talanger till att behålla de talanger som redan är anställda.

Innehåll med många perspektiv

Under dagen lyftes även kommunikation för hållbarhet, jämlikhet och jämställdhet inom industrin, rekrytering av utlandsfödda och industrins behov av kompetens inom praktiska yrken kopplat till ungas val av studier. Utöver ett spännande innehåll så fanns det utrymme att nätverka och dela med sig av sina tankar och idéer i olika workshops.

Dagen avslutades med en paneldebatt med Västerbottens landshövding och deltagare från Komatsu Forest, SB-Insight, Vkna samt Region Västerbotten.

Visst ses vi 2023?

Målsättningen är att kompetensförsörjningsdagen ska bli ett årligt återkommande inslag som fick sitt startskott 2022. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till Västerbottens Handelskammare och Siv Forssèn som ansvarade för planering och genomförande.

Hur ser nuläget ut gällande jämställdhet och mångfald inom Västerbottens industriföretag och vad behövs för att skapa attraktiva arbetsplatser? Det var frågeställningen i den kartläggning av jämlikhetsläget som nu genomförts inom Västerbottens industri- och skogsföretag. Målet var att ringa in viktiga insatser gällande jämställdhet och mångfald inom industrisektorn i Västerbotten framåt. Resultatet färdigställdes hösten 2021 i rapporten ”Attraktiva arbetsplatser i Västerbotten – jämställdhet och mångfald”.

Kartläggningen har genomförts i tre delar:
1) Kartläggning av nuläge samt behov hos industriföretag i Västerbotten
2) Inventering av studier, forskningsläge, erfarenhet och goda exempel runtom i Sverige
3) Förslag på aktiviteter som kan genomföras med industriföretagen i Västerbotten framåt

Uppdraget är ett samarbete mellan Framtidens hållbara industrimiljöer och Skogstekniska klustrets projekt Företagsdriven skogsinnovation och kartläggningen har genomförts av företaget Vkna. En referensgrupp med representanter från Region Västerbotten, Umeå kommun, RISE, Länsstyrelsen och IF Metall har också bidragit i arbetet.

Välkommen till Webinar om Framtidens Attraktiva Arbetsplatser den 13/1 kl.13.00-15.00

För att sprida kunskaperna från arbetet och bjuda in till dialog bjuder nu projektet Framtidens Hållbara Industrimiljöer in till ett digitalt webinar/workshop tillsammans med Vkna. Webinariet är helt kostnadsfritt. Fokus för träffen är lärande och inspiration genom diskussion och kunskapsutbyte, med utgångspunkt i rapporten ”Attraktiva arbetsplatser i Västerbotten”.

Agenda:

-Vkna presenterar resultat från arbetet med kartläggning och rapport.

-Samtal i smågrupper. Genom diskussioner och samtal kopplar vi ihop relevanta frågeställningar, med utgångspunkt i innehållet i rapporten, med nuläget på deltagarnas arbetsplatser. Målet är att genom reflektioner och diskussioner ge nya eller fördjupade insikter, kunskaper och inspiration kring hur vi kan fortsätta driva arbetet med att skapa mer attraktiva arbetsplatser i Västerbotten.

Välkommen att anmäla dig till webinariet här: lars.mikaelsson@umeaenergi.se

Hållbarhetsfrågan är ytterst aktuell för de flesta bolag. Från att delvis stått utanför styrelserummet och tittat in på verksamhetsplaner och styrning så är hållbarhet idag ett viktigt delområde i anslutning till till lönsamhet, kvalitet, effektivitet och arbetsmiljö.

I en färsk rapport som publiceras i november 2021 har projektet Framtidens Hållbara industrimiljöer tillsammans med North Sweden Cleantech intervjuat 20 företag kring dagens hållbarhetsarbete och behov framåt.

Det strategiska samt det operativa hållbarhetsarbetet nämns som lätt att införa och genomföra i verksamheten vilket borgar för ett bra fokus inom hållbarhet på flera nivåer. Så här beskriver ett av de intervjuade företagen sin syn på hållbarhet:

”Hållbarhet är inte en enskild fråga utan integrerad utifrån konkurrenskraft, effektivitet, attraktiv arbetsgivare. Har inte fokuserat på hållbarhet för hållbarhet utan att verksamhetsutveckling är hållbarhet sig. Har fått insikten på vägen”

Slutsatser är att flera av hållbarhetsutmaningarna delas av de intervjuade företagen och många ser samverkan som en väg fram då det är svårt att vara expert inom alla områden. Värdet är såväl miljömässiga men även affärsmässiga och på sikt för att vara konkurrenskraftiga på marknaden.

Exempel på områden som är aktuella:

• Energiförbrukning
• Klimatavtryck genom koldioxidutsläpp
• Könsfördelning
• Arbetsmiljö & trivsel

Utmaningar som lyfts är:

• Hitta eldsjälar som driver frågorna
• Resurser: tid, pengar och personal
• Gamla normer samt tänkesätt
• Att vara först med att göra förändringar
• Hålla fokus och motivera förändringar, samt möjligheter till att visualisera förändringar
• Att skapa cirkulära affärsmodeller
• Lokalisering och transporter
• Vilja och efterfrågan till omställning hos kunder

Behov & Möjligheter:

• Öka möjligheten till samarbeten för att kunna välja hållbara transporter
• Gå mot mer hållbara/förnybara energikällor till exempel solpaneler, vind/-vattenkraft som alternativ samt cirkulära lösningar som energiåtervinning
• Kompetensförsörjning och Mångfald

Vill du veta mera om resultaten från kartläggningen eller ta del av rapporten i sin helhet?

Kontakta Christian Skanderby, projektledare Framtidens Hållbara Industrimiljöer, Umeå Energi

Hur kan industriföretag av alla storlekar samarbeta för ökad hållbarhet och hitta konkreta och innovativa lösningar på ett smidigt och effektfullt sätt? Det är en av huvudfrågorna som projektet Framtidens hållbara industrimiljöer och satsningen Viable business hub nu utvecklat en process för.

Alla företag, organisationer och offentliga aktörer som deltar i den här samverkanssatsningen tror på att utveckla gemensamma lösningar för de hållbarhetsutmaningar som präglar industrin idag – oavsett vilken bransch man verkar i. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

– Samverkan för gemensam utveckling sker i praktiken inte av sig självt – det behövs en gemensam metod eller modell som bidrar att man kan få effekt och konkreta resultat. Annars är det lätt att fastna i fasen där man håller samarbetssamtal och dialog kring olika tänkbara lösningar, utan att få tillräcklig framdrift – eller utan att riktigt veta om det är rätt frågor som man ställer sig, säger Jenny Eklund, processledare och koordinator för Viable business hub 2020-2021, som lett arbetet med att ta fram fungerande modeller och arbetssätt för satsningen.

Ska boosta flödet av koncept för hållbara lösningar

Innovationsprocessen som nu introduceras, bygger på många års erfarenheter kring vad som behövs för att få konkreta resultat av samverkan, och vilka fallgropar som det är lätt att hamna i. Denna modell ska nu testas i skarpt läge i de aktuella case och delprojekt som satsningen producerar, och sedan ytterligare förfinas under projektets gång.

– Struktur och ramar i form av en innovationsprocess behövs för att gå från idé till resultat. Det är dessutom extra värdefullt i den här typen av samverkanssatsningar, där det ofta är en utmaning att få resultat och flöde. Vi vill kunna skapa värde genom ett antal viktiga hållbarhetscase och bli lite av en ”konceptfabrik”, för att på så sätt bidra till ökad hållbarhet i regionen, säger Lars Mikaelsson, innovationsledare på Umeå Energi, som deltagit i processteamet.

Framdrift, ansvar och roller

Modellen adresserar olika aspekter av samverkan och innovation. Grunden är själva innovationsprocessen, som beskriver hur en idé eller ett identifierat behov ska hanteras, analyseras, testas, vidareutvecklas och slutligen implementeras. Under resans gång finns ett antal beslutstillfällen på olika nivåer som ska avgöra om innovationen eller förutsättningarna för att realisera den är tillräckligt lovande, eller om arbetet med frågan ska läggas ner.

Arbetsmodellen löser också andra viktiga frågor som är viktiga att ha klart för sig när många parter är involverade; som vilka roller som ingår i det gemensamma utvecklingsarbetet, vilka deltagande parter (företag eller organisationer) som äger ansvaret för processens framdrift och/eller finansiering i varje skeende och vilka leveranser som förväntas. Till processbilderna finns en tillhörande ”manual” som mer i detalj beskriver skeendet steg för steg.

– Målet är att få till ett smidigt och effektivt arbetsflöde som syftar till att hitta konkreta, värdeskapande och innovativa lösningar på avgörande hållbarhetsutmaningar – som kan vara till nytta för hela regionen. Ökad hållbarhet ska gå hand i hand med ökad affärsnytta, som ska gagna både industriföretagen, samhället och invånarna, säger Jenny Eklund.

Fler röster om modellen

– När det kommer till innovation behöver man en process som både tillåter ett iterativt och gemensamt utforskande kring en problemställning, samtidigt som den ger både styrning mot resultat och med tydliga leveransgränssnitt. Det har varit ledande när vi arbetat fram modellen, säger Johan Granström, affärsutvecklare ABB.

– Vi står inför stora utmaningar att nå de globala hållbarhetsmålen och en avgörande framgångsfaktor är att vi lyckas samverka för att hitta nya tekniska lösningar och affärsmodeller. Den innovationsmodell som vi nu samskapat ger oss förutsättningar att lyckas med detta, tillägger Magnus Stenvall, projektägare för satsningen.

– Vi behöver få ännu större fokus på konkreta resultat i samverkansprojekt, och vi hoppas att det här arbetssättet ska leda till just det, säger Niklas Åström, VD på Ålö i Umeå.

Miljöförstöring och överanvändning av jordens resurser äventyrar hälsan och framtidsutsikterna för många människor runt om i världen. I sin nya hållbarhetsstrategi vill ABB dra sitt stå till stacken för att skapa ett mer hållbar samhälle.

– Som en stor aktör har vi möjlighet att göra skillnad, säger Johan Granström, affärsutvecklare på ABB.

ABB:s hållbarhetsstrategi som sträckte sig fram till 2020 bidrog till många framsteg. Företaget lyckades minska utsläppen av växthusgaser med 58 procent, vattenanvändningen med 39 procent och utsläppen av lättflyktiga organiska föreningar med 29 procent. Dessutom ökade antalet kvinnor i ledningen med 13,5 procent.

– Vi har kommit långt, men det finns fortfarande mycket arbete kvar. Jag ser verkligen fram emot det kommande decenniet med en ny och uppdaterad hållbarhetsstrategi, säger Johan Granström.

Tillsammans med andra skapas förändring

Ett av de stora målen är att bidra till ett koldioxidsnålt samhälle, ett så kallat low carbon-samhälle.

– Men det är inte bara våra egna verksamheter som ska bli koldioxidneutrala, utan vi ska också hjälpa våra kunder att sänka sina utsläpp med minst 100 megaton per år. Vi tar ett större grepp över hela värdekedjan, helt enkelt, säger Johan Granström.

Konkurrenskraft på lång sikt

ABB jobbar också fortsatt hårt med mål kopplade till säkerhet och hälsa för medarbetarna, liksom mångfald och inkludering genom hela företaget.

– Samtliga av dessa mål vill jag mena är direkt avgörande för vår konkurrenskraft på lång sikt, säger Johan Granström.

I alla sina affärer använder sig ABB av en uppförandekod, en code of conduct, som ska säkerställa att alla affärspartners arbetar aktivt med att förbättra miljö, hälsa och de sociala förhållandena.

– Uppförandekoden ger en praktisk vägledning till vår personal, våra leverantörer och våra affärspartners. Den ska vara en tydlig påminnelse om att vi alltid ska ta ansvar och agera med integritet, säger Johan Granström.

Hållbarhet som en naturlig del i vardagen

Han menar att hållbarhet är ett område som måste decentraliseras för att få genomslagskraft, vilket innebär att strategin påverkar arbetet även lokalt i Umeå.

– Målen är integrerade i våra verksamheter och ska drivas av varje affärsområde, samtidigt som den enskilde individen har möjlighet att fatta beslut som hjälper oss att nå våra mål.

På ABB får alla hållbarhetsmål ta samma plats som renodlade ekonomiska mål. De följs också upp hela vägen från den lokala verksamheten till koncernledningen.

– Det är otroligt viktigt att hållbarhetsarbetet bäddas in i affären och följs upp på det sättet, snarare än att det är något som ligger i en egen silo vid sidan av. Det skapar rätt förutsättningar och drivkrafter för beständiga förändringar, säger Johan Granström.

Ålös kostnadsfria system arbetsmiljöarbetet har gjort det lättare att rapportera tillbud, analysera och följa upp.

– Systemet stöttar oss i det systematiska arbetsmiljöarbetet, hjälper oss att hålla ordning på vad som ska göras, säger Tina Björkman, HR Manager på Ålö.

Ålö arbetar systematiskt för att uppnå en god organisatorisk, social och fysisk arbetsmiljö. Företaget utför regelbundna och grundliga riskbedömningar för att förhindra olyckor och arbetsrelaterad sjukdom, och uppmuntrar kontinuerligt alla anställda att rapportera alla olyckor och tillbud.

System för en säkrare och effektivare arbetsplats

Sedan 2019 använder man systemet TIA – Teknik Informationssystem om Arbetsmiljö. Systemet är kostnadsfritt för företag som har en arbetsskadeförsäkring hos AFA och är väldigt uppskattat bland Ålös medarbetare.

–Vi använder det mest till att rapportera tillbud och olyckor samt som stöd i skyddsronder. När man har kommit in i systemet är det väldigt användarvänligt. Om jag har skrivit in en olycksfallsrapport är det bara en knapptryckning bort att anmäla det till AFA och Arbetsmiljöverket. Man riskerar inte att missa några steg i processen, säger Tina Björkman.

Systematiserat arbetssätt skapar ordning

På Ålö utförs både riktade och allmänna skyddsronder. Ronderna är många och ibland kan det vara svårt för cheferna att hålla reda på vilken rond som gjordes senast och vilken det är dags för härnäst.

– Vi har lagt in egna mallar för ronder i systemet, vilket hjälper oss att ha ordning på vad som är gjort och vad som ska göras. Det underlättar verkligen för chefer och skyddsombud, säger Tina Björkman.

Alla tillbud och olyckor registreras i TIA och alla åtgärder adresseras till de chefer som berörs.

– Chefen får direkt ett pling i mejlen om en medarbetare har rapporterat ett tillbud. Tack vare TIA missar vi inget och inget faller mellan stolarna.

Analys av tillbud

När Tina Björkman går in i TIA får hon direkt ett uppdaterad nubild över antalet tillbud med mera. Hon kan även välja vilken period hon vill få information om. Ur datat är det lätt att plocka ut rapporter som sedan går att analysera.

– Vilka tillbud har vi haft, finns det några samband, ser vi mönster som vi kan jobba vidare med? Därefter kan vi upprätta en handlingsplan, säger Tina Björkman.

I slutet av 2020 införde hon att Ålö varje år ska plocka ut de tre mest förekommande områdena där tillbud eller olyckor har skett.

– På så vis kan vi se mönster som vi kanske inte skulle ha upptäckt lika tidigt.

Hälsa och säkerhet kommer först

Tina Björkman tycker att det är viktigt att uppmuntra en kultur där det är okej att rapportera tillbud och olyckor.

– Ingen medarbetare ska bli ifrågasatt för att man rapporterat ett tillbud. Det gäller också att vara tydlig med varför det är så viktigt att rapportera – det handlar ju om våra anställdas säkerhet och hälsa. Vi påminner ständigt hela organisationen om att rapportera in allt som hänt.

Umeå Energi ingår i ett samarbete med andra fjärrvärmeföretag som vill verka för en ansvarsfull avfallshantering. Målsättningen är bland annat att förändra lagstiftningen så att oseriösa aktörer inte har möjlighet att dumpa avfall istället för att ta hand om det.

– Det här är en väldigt viktig fråga, som kommer att växa år från år. Framför allt i södra Sverige är det stora problem med dumpat avfall, men det kryper norrut, säger Mårten Henriksson, områdeschef Infrastruktur på Umeå Energi.

På jordklotet blir vi fler och fler människor som konsumerar allt mer. Det skapar stora mängder avfall, som inte alltid tas om hand på rätt sätt. I Sverige är vi sedan decennier en världsledande nation som vet hur man skapar energi ur avfall – klimatsmart och resurseffektivt. Men även här finns stora problem med oseriösa aktörer som mot ett lågt pris tar emot avfall och sedan dumpar det på en åker.

– Enligt lagstiftningen får du temporärt lagra avfall på ytor i tre år. Den mängd du får lagra uppgår till 10 000 ton. Det är väldigt mycket avfall och dessa oseriösa aktörer kan få bra betalt för det – och sedan tar de inte ansvar utan låter det ligga, säger Mårten Henriksson och fortsätter:

– Den svenska lagstiftningen är lite lurig, så det är lätt att ärendena faller mellan stolarna mellan olika myndigheter. Vi är flera fjärrvärmeföretag som har gått samman för att visa att det finns vettiga aktörer som tar ansvar – och för att ändra lagstiftningen.

Tar vara på energin

Samarbetet heter 2 MEND-IX och består av Umeå Energi, Söderenergi, Mälarenergi och Tekniska verken. Arbetet inleddes för tre år sedan.

– Helst av allt vill man ju att allt avfall ska återanvändas, allt borde egentligen kunna få nytt liv. Men med mycket av avfallet i dag finns det inget annat att göra i slutändan än att elda upp det. Och det gör vi fjärrvärmeföretag på ett bra sätt. Vi tar vara på energin som finns i avfallet i våra kontrollerade anläggningar, säger Mårten Henriksson.

Avfallet skickas in i ugnar i 700 grader, vilket ger en termisk och fullständig förbränning. I rökkanalerna som transporterar bort röken, finns avancerad rening som tar bort kemikalier och tungmetaller, till exempel.

– Vi renar hela systemet och det är det våra kunder betalar oss för. Bara i Umeå produceras nästan 50 000 ton avfall varje år. Vi måste hantera det avfallet – och jag tror inte att Umeåborna vill att det ska hamna på en åker eller i havet, säger Mårten Henriksson.

Avfallet kommer öka med 70 procent

Han är övertygad om att avfallsfrågan kommer att växa de kommande åren och inte bara i Sverige utan globalt sett. Allt fler länder i världen får bättre ekonomi, vilket gör att behovet av varor ökar – vilket i sin tur skapar mer avfall.

– Man säger att mängden avfall kommer att öka med 70 procent till år 2050 i världen, och det ska tas omhand. Vi måste kunna göra det på ett cirkulärt sätt. Bara nu under pandemin har vi sett en ökning av mängden avfall, som beror på att näthandeln har ökat. Andelen emballage och fraktdetaljer har vuxit enormt, säger Mårten Henriksson.

Han nämner att Umeå Energi ofta hittar tungmetaller och kemiska substanser i sina askor från fjärrvärmeanläggningarna, som inte ska få finnas i Europa.

– Många beställer varor från Asien i dag, till exempel från Kina, och där är det fortfarande tillåtet med ämnen som Europa förbjudit för länge sedan. Till exempel får de fortfarande ha tungmetaller i plaster. Om då avfallet dumpas i naturen istället för att brännas och renas så förstår nog de flesta att de farliga ämnena läcker ut i skog och mark, säger Mårten Henriksson.

Jobbar fram ett verifikat

2 MEND-IX har stora ambitioner och hoppas visa såväl organisationer som myndigheter och lagstiftare hur viktig frågan är. Bland annat jobbar man just nu fram ett verifikat, som ska visa kunden att aktören är seriös.

– Verifikatet ska inge förtroende och skapa transparens och spårbarhet. Kunden ska kunna spåra bakåt vad vi har gjort med avfallet. Det är en av de saker som vi tillsammans i 2 MEND-IX har åstadkommit, säger Mårten Henriksson.

Fredagen den 5 mars publicerades en debattartikel, författad av företrädarna från alla aktörer inom 2 MEND-IX, på DN Debatt. Läs debattartikeln här.

– Vi har resurser att påverka framtiden i positiv riktning – och den chansen måste vi ta! Det menar Johanna Hallin, hållbarhets- och kommunikationsexpert, som föreläste om helhetlig hållbarhet och systemperspektiv i praktiken.

Johanna Hallin är i dag vd för Pondus Kommunikation och har under 20 år arbetat med hållbarhet och verksamhetsutveckling. Hennes expertområden är mänskliga rättigheter, hållbarhet och global utveckling, men de senaste åren har hon lagt sitt fokus i allt högre grad på hur företag kan vara motorer till positiv förändring.

– Att arbeta med affärer är ett fantastiskt sätt att få snabb feedback från intressenterna. Det krävs en hög nivå av lyhördhet att som företag satsa på helhetlig hållbarhet och då tror jag att det är viktigt att man tänker sig in i kundens perspektiv, säger Johanna Hallin.

Utåtriktat och uthålligt

Nyligen höll hon i ett seminarium på uppdrag av Viable Business Hub, som lockade deltagare från hela Sverige. Där lyfte hon både möjligheter och utmaningar som företagsledare står inför när det gäller hållbarhet. Johanna Hallin menar att vi genom att tänka utåtriktat, uthålligt och kommunikativt kan skapa möjligheter för det mest effektiva lärandet tillsammans med företagets kunder och övriga intressenter

– Vi måste sträva mot att ta in hela det ekosystem som företaget agerar inom. Det är viktigt, trots att det kommer att utmana oss, säger hon.

Arbete från olika perspektiv

Hållbarhetsarbete i vardagen kräver aktivitet från två håll, enligt Hallin. Dels handlar det om iterativa förändringar i verksamheten, alltså ständiga förbättringar utifrån det vi vet i dag. Och dels om strategiskt arbete med insikter om vad som kommer – reflektion och utforskande kring de stora trenderna som kommer att påverka företaget, även om vi i dag inte vet exakt hur.

– Den bästa möjligheten för oss att navigera framåt är att ankra systemperspektivet i företaget. Det handlar om att förstå och ta hänsyn till hur våra beslut påverkar omvärlden och vice versa, säger Johanna Hallin.

Kriser som påverkar

Under det senaste året har flera globala kriser synliggjort brådskan för mänskligheten att agera. Klimatkris och stora utmaningar för demokratin har tillsammans med den pågående pandemin och den stora folkhälsokris som den medfört, konkret påverkat både individer och företag världen över.

– Krävs det kris för att vi ska kunna ändra oss? undrade en av deltagarna i föredraget.

– Ja och nej. Det är tydligt att vi människor inte är riktigt villiga att göra stora förändringar trots att vi vet att vi borde. Klimatkrisen är ett tydligt exempel på det. Men jag tror att det som behövs är en stärkt förmåga till transformation, säger Johanna Hallin och fortsätter:

– Transformation kan för oss som enskilda individer kännas som en kris. Vi behöver träna, som individer och som grupper på att leva med det obehag som förändring kan innebära – och ändå fortsätta sträva. På köpet kanske vi blir bättre på att också hantera kriser.

Helhetsperspektivet behövs

Att balansera hög ambition framåt med stor ödmjukhet inför vad vi har med oss i bagaget är en uppgift för ledare, menar Hallin. Under seminariet speglas också detta i en slutkommentar från Linda Nyström, vd för Skogstekniska klustret, som också är en parnter i Viable Business Hub.

– Vi ser en dualitet bland våra medlemsföretag, en dragkamp mellan att förfina och bevara det som finns i skogsbruket i dag och att omfamna innovation och ny teknologi. Perspektivet av helhetlig hållbarhet är inspirerande för en väg framåt där vi tar kraften i båda, säger hon.